torsdag 31 december 2009

Förväntansfunderingar

Ett nytt år, ett nytt decenium, en ny start... och mina förväntningar är utan konturer. Bör jag förvänta mig? Är det en förutsättning för framåtskridande? Vad händer om jag står här utan förväntningar med blicken sökande över terrängen? Ser jag mer? Annat? Mindre? Att förvänta... vänta in något bestämt. Det kan mätas. Blev det bättre eller sämre eller som förväntat? Oförväntade händelser kan inte mätas på det sättet. Kan man leva utan förväntningar? Eller är det en förutsättning för att överleva? Att kunna förutse vad som ska hända... Jo, det måste man kunna om man inte ska utsätta sig för fara. Men rädsla för det mätbara resultatet kommer med förväntan. Kan man älska med eller utan förväntan...

5 kommentarer:

  1. Önskar dig ett gott nytt skrivår!

    SvaraRadera
  2. Bra frågor du ställer. Till en viss del kan vi ju förutse händelser, men inte fullt ut. Man måste kunna fortsätta leva även om förväntningarna inte infrias. Tror på det du säger:"men rädsla för det mätbara resultatet kommer med förväntan". Att älska utan förväntan tror jag inte går, eller?

    SvaraRadera
  3. Ja, där fick man lite att bita i!

    SvaraRadera