Jag hittade det i trappan. Ingen ägare syntes till, men jag kunde ana vems det var. Utan att blinka plockade jag upp det och fortsatte upp på övervåningen. Det kittlade i magen. Var det stöld?
Nej, han får skylla sig själv. Han är så slarvig. Tappar det jämt och ständigt. Är oftast otacksam då jag försöker lämna det åter. Så jag behåller det. Det goda humöret.
måndag 14 maj 2012
lördag 12 maj 2012
Att lyxa till det...
disken får stå
och tvätten ligga
när jag sätter mig
ner
mitt i alltihop
med en kopp kaffe
och en solkatt
som vältrar
sig lekfullt på
köksbordet
vi lever
för stunden
och sedan nynnar jag...
och tvätten ligga
när jag sätter mig
ner
mitt i alltihop
med en kopp kaffe
och en solkatt
som vältrar
sig lekfullt på
köksbordet
vi lever
för stunden
och sedan nynnar jag...
fredag 11 maj 2012
Skrämmas
demoner dansar
i tystnad
stryker över bleka kinder
slickar hjärtan
med kalla tungor
varje beröring svindlar
varje beröring svindlar
varje beröring svindlar
i tystnad
stryker över bleka kinder
slickar hjärtan
med kalla tungor
varje beröring svindlar
varje beröring svindlar
varje beröring svindlar
tisdag 10 januari 2012
Huvudlöst...
förälskad i
Saga 27
Hennes linjer,
hennes form,
hennes löfte om
ljuva sommarnätter...
Åhhhhhhh....
Längtar hennes
mjuka gång,
spännande inre,
och
puttrande framfart.
Jag vill ha henne!
Saga 27
Hennes linjer,
hennes form,
hennes löfte om
ljuva sommarnätter...
Åhhhhhhh....
Längtar hennes
mjuka gång,
spännande inre,
och
puttrande framfart.
Jag vill ha henne!
måndag 9 januari 2012
söndag 8 januari 2012
Attityd...
Så, som du ser mig
så som jag är
i din spegel
Är det jag?
Så, som du ser mig
så som jag är
i din spegel
så som jag är
i din spegel
Är det jag?
Så, som du ser mig
så som jag är
i din spegel
lördag 7 januari 2012
Belöning...
Hon suckade tungt. Plockade upp en strumpa på hallgolvet och hasade sig in i vardagsrummet där hon sjönk ihop på den beiga fluffiga soffan. Anletsdragen hängde apatiskt i hennes glåmiga ansikte, axlarna sluttade, greppet om strumpan var så håglöst att en vindpust skulle fått den att falla ner på det smutsiga golvet igen. Hon satt bara. Stirrade tomt ner på den gråvita ryamattan under soffbordet. Trött. Så trött. Hon blundade och lät sömnen förföra henne, lät det ske utan motstånd. Sakta gled hon in i mjuk, len sömn...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)