måndag 10 januari 2011

Att finnas...

Jag njuter dina vokaler,
dina konsonanter
låter dem finnas
i mina kupade händer
stanna där
ömt omfamnade
av min hungriga längtan
ser färgerna du målar
de inre landskapen
svindlande
i hemlighet
målar jag tavlan
djupare
röd

4 kommentarer:

  1. Tyckte om texten väckte en känsla av att finnas!

    SvaraRadera
  2. För varje mening växte dikten sig starkare. Riktigt bra! :)

    SvaraRadera
  3. Instämmer med Feffe. Its alive :-)! Bra!

    SvaraRadera